Fritidshem / öppen fritidsverksamhet

Långbrodalsskolan har F-åk 3 fritids på Palatset och Klubben åk 4-6 på Slottet.

Morgon- och stängningsfritids, Palatset (06.30-07.40 och 17.00-18.00) Tel: 076-122 18 25

Spår A Smaragden - FA-2A     Tel: 076-122 18 31 / 08-508 218 31

Spår B Safiren - FA-2B            Tel: 076-129 39 27 / 08-508 218 26

Spår C Rubinen - FC-2C          Tel: 076-122 18 15 / 08-508 18 15

Åk 3 Fritids                               Tel: 076-122 18 25

Klubben (Åk 4-6)                      Tel. 076-122 18 09

 

Verksamhetsplan fritidshemmet på Långbrodalsskolan 2018/19
Sammanfattning:
På Långbrodalsskolan har vi fritidshemsverksamhet från förskoleklass till årskurs 3 och klubbverksamhet för årskurs 4 och 5. Vi arbetar i åldershomogena årskurser.
Vårt mål är att stimulera elevernas utveckling samt erbjuda meningsfull fritid och rekreation. Samverkan med skolan ger oss ett heldagsperspektiv på elevernas utveckling och lärande.
Tydlighet och struktur i elevernas fritidsvistelse skapar vi med fasta rutiner och ett gemensamt förhållningssätt. Innehållet i undervisningen på fritidshemmet ska ta tillvara på elevernas styrkor, intressen, delaktighet  och behov.
Eleverna ska ges möjlighet att göra sin röst hörd. Alla ska få känna sig trygga och sedda. Vi uppmuntrar eleverna till att ta egna initiativ och arbetar för att stärka deras ansvarstagande.

Organisation läsåret 19/20:
Fritids bedrivs på fyra olika fritidsavdelningar mellan ca 13.30 och 17.00. Vi välkomnar barn som behöver morgon- respektive kvällsomsorg till Palatset på förskoleklassens fritidsavdelning 6.30–8.00 på morgonen och 17.00–18.00 på kvällen.
Hela skolans personal samverkar vid månadskonferenserna då verksamheten stänger 16.00.
Under sommarlovet samverkar alla kommunala verksamheter och det finns endast ett sommaröppet fritidshem i Älvsjö under några veckor. Vilken verksamhet som har öppet under sommaren bestäms i början på aktuellt år.
Under skollov såsom höst-, påsk- och julledigheter löser vi samverkan inom enheten.

Det är viktigt att vårdnadshavare i god tid meddelar omsorgsbehov under skollov, lov- och studiedagar eftersom vi anpassar verksamhet, personal och måltidsplanering efter antalet barn.

Fritidshemmens uppdrag:
Verksamheten ska syfta till att stödja barnens intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Verksamheten bör vara lustfylld, varierad och bygga på en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära.
För att verksamheten ska få denna medvetenhet är det viktigt att personalen utgår från de nationella målen och kraven när man planerar verksamheten. Det är också viktigt att personalen regelbundet diskuterar och utvärderar den egna verksamhetens pedagogiska syfte och mål.
Den demokratiska fostran och träning i att göra sin röst hörd och lyssna på andra är också viktig. Genom verksamheten bör barnen få möjlighet att utveckla egna intressen och tillit till sin egen förmåga, så att de blir självständiga och på sikt kan skapa en positiv och utvecklande fritid på egen hand.
Personalen bör ha förmåga och utrymme att uppmärksamma och stödja alla barn utifrån behov, särskilt angeläget är att de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag får den särskilda omsorg de behöver.
Grundläggande för en god omsorg är att personal och barn har nära och positiva relationer.

(Utdrag ur Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen)

Språk och kommunikation:
Instruktioner till spel och lekar.
Regler till lekar.
Vi pratar och diskuterar på olika mötesforum såsom stormöte och fritidsråd.
Vi har förslagslådor där barnen uppmuntras till att skriva önskemål och förslag.

Från läroplanen
Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
Samtala om olika typer av texter.
Digitala verktyg och medier för kommunikation.
Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Skapande och estetiska uttrycksformer:
Vi vill att varje elev ska ha möjlighet till skapande genom styrda och fria aktiviteter för att utveckla sin kreativitet och fantasi.
Vi använder oss av t. ex syslöjd, träslöjd och bild och form.
Alla elever tar del av de olika uttrycksformerna genom undervisning på fritidshemmet.

Från läroplanen
Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama.
Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Natur och Samhälle:
Vi vill ge kunskap om allemansrätten. Detta gör vi praktiskt genom besök i allemansrättens miljö. Vi pratar om hur vi uppträder i olika miljöer.
Vi samarbetar med idrottslyftet. Vi får genom det kontakt med föreningslivet i närområdet
Ett aktuellt utvecklingsområde för Stockholms stad i år är att öka fysisk aktivitet under skoldagen.
Skolans idrottslärare är utvecklingsledare för detta.

Från läroplanen:
Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem.
Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker.
Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.
Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.
Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation.
Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

 

Lekar fysiska aktiviteter och utevistelser:
Vi vill att alla elever får frisk luft, dagsljus och få uppleva att kroppen mår bra. De ska förstå att olika miljöer/väder kräver olika kläder.
Ovanstående gör vi  genom att vistas i olika miljöer som t.ex. parker och skogen samt vara ute i olika väder.
Vi vill att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin kroppsuppfattning och grovmotorik, få en god hälsa och att orka med hela dagen.
Ovanstående gör vi genom att alla fritids har tillgång till rörelserummet/idrottssalen där vi utför olika organiserade fysiska aktiviteter. Vi använder oss av närmiljön till andra aktiviteter t.ex. fotboll, skridskor, parklekar, skogslekar m.m.

Från läroplanen
Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.
Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Livsstilens betydelse för hälsan, till exempel hur kost, sömn och balansen mellan fysisk aktivitet och vila påverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet.

Lekens betydelse:
Leka är livet!

Leken är det viktigaste i barnens sociala utveckling och inlärning. I leken tränar barnen sin kreativitet och fantasi och utvecklar sitt samspel med andra barn. Genom leken utvecklas förmågan till abstrakt tänkande. Barnen lär sig samarbete, empati och konfliktlösning samt ömsesidighet och respekt för varandra.
Vi vuxna måste ge barnen tid och möjlighet att leka. Leken innehåller även möjligheter för barnen att utvecklas känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Barns självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra. I en väl fungerandegrupp har barnen glädje av varandra. De lär av varandra, stödjer varandra och utvecklar en levande social gemenskap .I gruppen tränas även den sociala identiteten där man är någon, på både gott och ont. Där upplever barnen vänskap, solidaritet och gemenskap.
Samvaro i grupp är central i fritidshemmet men det är också viktigt att verksamheten utformas så det blir en bra balans mellan enskilda barns behov i relation till gruppen i helhet. Skolverket framhåller att lek och skapande verksamhet i olika former bör ges stort utrymme i fritidshemmet. Leken är en inkörsport till sökande efter kunskap. Lek är lärande, lärande är utveckling, utveckling är kunskap. Ett medvetet förhållningssätt om lekens betydelse är en grundförutsättning för att det ska ske en utveckling.
Leken och det kreativa arbetssättet påverkas mycket av de vuxnas inställning till lek. Barnet, den vuxne och miljön är tre lika viktiga faktorer för lärandet. I samverkan med andra barn lär de sig att hantera konflikter och lösa dem på positivt sätt vilket kommer till nytta för framtiden. I gruppen finns möjlighet för barnen att känna igen sig i varandra, samtidigt som de lär sig att uppskatta varandras olikheter.

 

Gemensamma fokusområden

Relationskonto
Syfte och genomförande:
Personalen observerar sitt kommunikationsmönster med barnen, analyserar resultatet i syfte att förbättra kommunikationen med barnen.
Genomförs en gång per termin.

Fem minuter samtal
Syfte och genomförande: Ta reda på varje barns individuella uppfattning om sin känsla av trygghet i skolan samt fånga upp
Genomförs av fritids en gång per läsår.

Fruktgrupper
Syfte och genomförande: Flera gånger per vecka blandas barnen på avdelningen i tvärgrupper för att öka kontaktytorna för barnen och hitta nya vänner och samarbetspartners.
Några gånger per läsår blandas barnen i tvärgrupper det vi kallar för fadderverksamhet.

Rastverksamhet
Syfte och genomförande:
Under skoldagen finns organiserad verksamhet och rastvärdar. Detta för att skapa trygghet för barnen där barnen genom samarbetsövningar och gemensamma lekar övar sig på social samvaro med andra. Konflikter som sker är naturligt och det finns tillräckligt med vuxna som kan stötta och hjälpa till att lösa de konflikter som uppstår.

Fritidshemmensdag
Syfte och genomförande:
Vi uppmärksammar fritidshemmensdag i maj med gemensam temadag.

Lovverksamhet
Syfte och genomförande:
Barnen som är på fritidshemmet under lov ska en rolig, varierande och meningsfull verksamhet. Det ska kännas bra för föräldrar att lämna sitt barn under lovet.
Under loven blandas ofta olika åldrar och nya vänskaper kan uppstå. Då det under loven är mycket färre barn ges andra möjligheter till aktiviteter och utflykter inom staden.

Dela:
Kategorier: